Krackelerad fasad hos ryska statsmakten
Mobiliseringen går verkligen inte som planerat. Häromveckan utlyste ryske presidenten Vladimir Putin en “delvis mobilisering” i landet, för att kunna få upp lite mer manskap för sitt illa skötta krig i Ukraina. Exakt hur mobiliseringen ska ha gått till verkar inte ha framkommit. Presidentens order innehöll inga avgränsningar i ålder eller erfarenhet för de mobiliserade. Försvarsministerns uttalande innehöll info om att endast män upp till 35 och med erfarenhet av deltagande i krig skulle bli mobiliserade. Det hände inte, istället hände något helt annat.
Ryska rekryteringskontor, så kallad “voenkomat” har på olika orter gjort olika. I värsta fall har alla män i vissa småbyar blivit kallade till tjänstgöring, i andra fall mest karlar under 35 och med erfarenhet. Gamla, halta och lytta, studenter och flerbarnspappor mobiliseras landet runt. Detta är inte uppgifter jag hämtar från pro-ukrainska cheerleaders på internet, utan även bland ryska bloggande krigskorrar (framöver kallade zwish-journalister, ty de samlar pengar via swish-liknande tjänster). Zwish-journos och liknande märker att folk är missnöjda, och verkar försöka styra upp och ta ansvar. Chatt-botar för att skicka in klagomål på kass mobilisering har startats, till exempel. Även RT-chefen Margarita Simonyan har en sådan bot. Hon, trots sin ordinarie befattning som en bakgrundsfigur, bloggar och opinionsbildar mer och mer. Och här agerar hon för att städa upp den sörja som Kreml har smetat överallt. Hon har också en chatt-bot där man kan skicka in klagomål på mobilisering.
Försök att från “gräsrötter” göra något åt den urkassa “delvisa mobiliseringen” är mer fernissa på en fasad som redan börjat rasa. Det är som plastic padding för på en bil som redan har krockat och börjat brinna: för lite och för sent. Myndigheterna i Ryssland, den tröga byråkratin, tycks blivit tagen på sängen och reagerat panikartat. I vissa orter fick män påhälsning mitt i natten med order om mobilisering i pappersform, och blev satta på tåg och bussar följande morgon. Myndigheterna misslyckades med att kommunicera rätt. Folkviljan är otyglad och missnöjet visas öppet med demonstrationer och anlagda bränder mot voenkomat-kontoren.
Rysslandsforskaren Tatiana Stanovaya skriver i sin telegramkanal att det hela påminner om den ryska statens hantering av pandemin: ansvaret skyfflas runt, snabba insatser beordras uppifrån, och förtvivlade människor försöker hitta svar. Hon menar att regimen inte kan hantera icke-politiska protester, som grundar sig i “världsliga” saker. Det här berör vanligt folk: vem som helst kan bli kallad till att kriga. Det är inte samma sak som att stänga en TV-kanal som visar liberaler. När det går så dåligt att även patrioter börjar kritisera landets ledning, så gömmer sig denna ledning. Putins senaste är ett inspelat uppträdande där han sitter misstänkt stelt i 10 minuter och läser innantill. När han kommer visa sig för människor nästa gång, på riktigt, är okänt. Borta från medierna i 4 dagar nu, efter “mobiliseringens” utlysande. Ska han visa sig framför ryska parlamentet eller federationsrådet när de fejkade “folkomröstningarna” i ockuperade Ukraina är över? Troligen. Jag ska titta, och jag ska noga se efter huruvida han kan stå upp av egen maskin.
